morgonstund…

Jag inbillar mig att nyckeln till framgång är promenader. Frågan som kvarstår är: varför är det så jäkla svårt att komma iväg då?!?

Efter en svullo-söndag och tillika måndag kastade jag mig upp ur sängen imorse. Skit samma om jag blir sen till jobbet, huvudsaken är att jag är där innan 9. Och skit samma om jag inte tar långa 5 km-rundan utan bara 2,5 km-rundan, huvudsaken är att jag kommer ut över huvudtaget.

Så, nu är det gjort, första morgonsteget är taget och fy fan vad skönt.

Satsar på repris imorgon.