vilja vs frestelse…

eller snabb tillfredsställelse vs långsiktiga mål…

Synd att vi människor är så dåliga på långsiktiga mål. Vi vill ha NU! Snabba belöningar! Jag vill njuta… av en choklad bit nu, för det gör mig så nöjd just nu. Grönsakerna gör oss inte hälften så nöjda. Synd. Igen.

Det är så klart hjärnan som spelar oss ett spratt. Som inte fixar att planera långsiktigt. Man kan vara duktig ett tag, för det mesta kanske. Men så tappar man fokus, glömmer påminna hjärnan om ens långsiktiga mål… så är det kört.

Ett trick är att bryta vanan – alltså vanan som framkallar ovanan. Om man alltid äter chips på fredagskvällen framför tv:n, kanske åker man hela familjen till badhuset istället. Om man frestas varje gång man passerar Pressbyrån, kanske man går en annan väg. Undviker. Syns inte, finns inte. Just soffa och tv är ju två bovar för mig. Jag längtade ju efter min kvällsfika innan jag hunnit äta middag. Te fortsatte jag med, men tog bort mackan. Nu tar jag en macka ibland och känner att jag svajar tillbaka till den gamla goda tiden… Även om jag VET att det är dåligt för mig, så är det ju så GOTT för mig.

Ja, kolla in artikeln om detta.

Jag upplever som att vissa är bättre på att stå emot frestelser, kan det vara så? De flesta klarar av en ny diet under ett par, tre veckor, innan den gamla vanan knackar på dörren igen. Magsäcksoperationer är ju en variant på att tvinga kroppen kvar i den nya vanan. Man blir kroppsligen bestraffad bums om man inte sköter sig. Chokladen som är dålig på lång sikt gör sig påmind på kort sikt också. Snabba lösningar passar våra hjärnor.

Själv skulle jag nog behöva få en elektrisk chock varje gång jag tänkte ordet choklad. Och kvällsmacka också för den delen.

No more kvällsmacka. Choklad kan man aldrig säga aldrig om. Det har jag testat… : )